Slalom

Slalom är idag den vanligaste tävlingsformen inom vattenskidsporten. Varje år arrangeras ett tiotal slalomtävlingar i det västsvenska distriktet. Tävlingsgrenen går ut på att åkaren skall åka i en bana där målet är att runda sex bojar i vattnet. I alla slalombanor ligger bojarna enligt ett visst mönster vilket gör att alla banor är identiska. Slalom går ut på att runda så många bojar som möjligt i så hög hastighet och kort lina som möjligt.

I slalom åker man endast på en skida, med ena foten bakom den andra, detta för att kunna göra de ytterst skarpa svängarna som är nödvändiga för att hinna runda alla bojar i banan.

 Slalom är en mycket krävande och fartfylld gren. Där marginalerna är små och där små misstag får stora konsekvenser. Åkare på elitnivå kommer upp i hastigheter över 100 km/h när de passerar svallet på sin väg mot nästa boj. Accelerationen från en avslutad sväng runt bojen till svallet motsvarar 0-100 km/h på runt 2 sekunder!

En slalombana är 259 meter lång och består totalt av 22 bojar. Banan har 6 rundningsbojar som åkaren skall ta sig runt. Dessa ligger 11,5 m ut från banans mitt. Banan börjar/slutar med ett bojpar i mitten som är 2,5 m brett, dessa kallas Gate. I gaten måste åkaren passera mellan bojarna på sin väg mot första rundningsbojen, samt passera ut genom för att få ett godkänt åk. I mitten av banan finns det ytterligare 6 bojpar som kallas för båtbojar, dessa är till för att båtföraren skall kunna hålla en rak kurs genom banan. I höjd med varje båtbojspar ligger en rundningsboj. Från gaten till första rundningsbojen är det 27 m, där efter är det 41 m mellan varje rundningsboj, tills efter sjätte rundningsbojen och utgångsgaten där det är 27 m. Totalt 259 m.
Den första rundningsbojen är alltid på högersidan, oavsett vilket håll man kommer ifrån, nästa på vänster o.s.v. Ett åk i slalombanan kallas för passering och för att få en godkänd passering skall åkaren åka igenom ingångsgaten göra sex svängar runt rundningsbojarna och ut genom utgångsgaten.

Gröna bojar är ingångs- respektive utgångsgaten.
Gula bojar, båtbojar som hjälper båtföraren att hålla rak kurs.
Röda bojar är rundningsbojar.
Grå linje är båtbanan.
Vit kurva visa hur åkaren åker.

När man börjar åka slalom åker man med längsta lina och lägsta tillåtna hastighet, 37 km/h för juniorer 40 km/h för seniorer. I Sverige och många andra länder mäter vi hastigheten i Km/h och linlängden i meter. Detta gör man självklart inte i USA, där hastigheten mäts i Mph och linlängden i fot. Inom sporten kommer man att stöta på båda mätsätten och därför finns båda representerade i diagrammet nedan. Knop används aldrig som hastighetsreferens.

En standardlina är 23 meter (75 fot) lång. I slalom är längst tillåtna lina 18,25 m (60 fot). Att ta hänsyn till är att på det amerikanska sättet att mäta, mäts inte hur lång linan är utan hur många fot som har tagits bort från en standardlina. Dvs. att 18.25 meter skrivs 15’ off (av standard 75’) på det amerikanska sättet.

Lägsta tillåtna hastighet är 37 km/h (23 mph) för juniorer och 40 km/h (26 mph) för seniorer. Linlängden är konstant 18,25 m tills åkaren har nått maxfart. För varje godkänd passering höjs hastigheten med 3 km/h (2 mph) 43-46-49 km/h o.s.v tills maxfarten 58 km/h för herrar eller 55 km/h för damer och juniorer.

När den maximala hastigheten är nådd börjar man korta linan. En slalomlina har färdigknutna kortningar enligt ett bestämt mönster, från 18,25 m ner till 9,50 m. (Exakta intervaller finns i diagrammet)

Samma linlängder gäller för damer och juniorer med undantag från att de kortas från 55 km/h

Resultatet benämns efter hur många bojar i vilken hastighet/linlängd åkaren har klarat. Dvs. faller åkaren efter svallet (på väg mot fyran) efter treans boj i 52 km/h blir resultatet 3/52 (3 bojar i 52 km/h).
Åker åkaren i 58 km/h med 14,25 meters lina och faller på samma plats som tidigare blir resultatet 3/14 (3 bojar med 14 meters lina), då är det inte intressant hur fort åkaren åkte eftersom man endast får korta vid maxhastighet.
För att få tillgodoräkna sig ett resultat efter fall måste åkaren ha presterat minst en godkänd passering. Det går således inte att börja åka på ex på 14,25 och bara ta en boj, då blir resultatet 1/40, dvs en boj på lägsta möjliga hastighet:1 boj på 40 km/h.

Antalet bojar räknas inte bara som hela bojar, utan har åkaren åkt runt första bojen och faller blir resultatet 0,5 boj. Passerar åkaren svallet, på väg mot andra bojen och faller eller inte når andra bojen räknas det som 1 boj. Kommer åkaren ut, utanför andra bojen och faller räknas det som 1,25 boj.

Världsrekordet i slalom innehar Jamie Beauchesne med resultatet 2/9,75/58.
Något man då skall ha i åtanke är att det rundningsbojen ligger 11,5 meter från mitten där linan sitter, samt att han har klarat alla 6 bojarna med 10,25 m lina! Det gäller att sträcka sig! Världsrekordet för damer är: 1/10,25/55 

Jamie Beauchesne, världsrekordhållaren